onsdag 2 juli 2008
Hahha... Blir ni förvirrade...
Så är det helt naturligt...
Jag kan själv bli lite förvirrad över min familjesituation... Tro mig.. Men ändå är den så naturlig så jag knappt tänker på det... Men en liten snabbbguide i min familj kanske är på sin plats...
Så här: 59, 60 och 63: Tre tjejjer med samma mamma och pappa kommer till världen...
67, mamman och pappan (väldigt unga)... skiljer sig. 59:an och 60:ian stannar med pappa. 63:an flyttar med mamman.
Vänskapen mellan mamma och pappa är genuin och när nya partners kom in i bilden så fick de finna sig i att vår familj var just en familj... Skilsmässor och så´nt trams var ingenting som förändrade den synen hos mina kloka föräldrar...
77, kommer en liten, ny familjemedlem... "Helige Anden"... Han kom in i en värld där det var helt naturligt med en morfar och mormor som båda hade nya partners... Alltså dubbelt av allt. Inte minst dubbelt så mycket kärlek... Bra va?
Under åren så har båda mina föräldrar låååånga förhållanden med andra. Men med några års mellanrum så försvann båda dom partnersarna.
Stolta mofar och mormor hittar på mycket skoj med Helige Anden... Reser, köper landställe tillsammans... Åker skidor... mm, mm... Å blir kära i varandra igen...
Å så är det, mina föräldrar är skilda, men sambos... Och jag ser ju själv hur knepigt det ser ut i mina inlägg då jag ena gången pratar om att jag är skilsmässobarn... Och nästa gång att jag var på landet/hemma mm, tillsammans med mina föräldrar...
Om ni tycker det är förvirrande... Så har ni helt rätt! Som sagt... Jag kan själv bli lite förvirrad ibland...
Pok
Mallavirrpannebralla
Ps: Bloggen som jag nämnde tidigare har både bilder och namn utsatta på min familj. Så av hänsyn till dem så avstår jag att outa den.. Hoppas ni förstår.. Ds
^
Jag kan själv bli lite förvirrad över min familjesituation... Tro mig.. Men ändå är den så naturlig så jag knappt tänker på det... Men en liten snabbbguide i min familj kanske är på sin plats...
Så här: 59, 60 och 63: Tre tjejjer med samma mamma och pappa kommer till världen...
67, mamman och pappan (väldigt unga)... skiljer sig. 59:an och 60:ian stannar med pappa. 63:an flyttar med mamman.
Vänskapen mellan mamma och pappa är genuin och när nya partners kom in i bilden så fick de finna sig i att vår familj var just en familj... Skilsmässor och så´nt trams var ingenting som förändrade den synen hos mina kloka föräldrar...
77, kommer en liten, ny familjemedlem... "Helige Anden"... Han kom in i en värld där det var helt naturligt med en morfar och mormor som båda hade nya partners... Alltså dubbelt av allt. Inte minst dubbelt så mycket kärlek... Bra va?
Under åren så har båda mina föräldrar låååånga förhållanden med andra. Men med några års mellanrum så försvann båda dom partnersarna.
Stolta mofar och mormor hittar på mycket skoj med Helige Anden... Reser, köper landställe tillsammans... Åker skidor... mm, mm... Å blir kära i varandra igen...
Å så är det, mina föräldrar är skilda, men sambos... Och jag ser ju själv hur knepigt det ser ut i mina inlägg då jag ena gången pratar om att jag är skilsmässobarn... Och nästa gång att jag var på landet/hemma mm, tillsammans med mina föräldrar...
Om ni tycker det är förvirrande... Så har ni helt rätt! Som sagt... Jag kan själv bli lite förvirrad ibland...
Pok
Mallavirrpannebralla
Ps: Bloggen som jag nämnde tidigare har både bilder och namn utsatta på min familj. Så av hänsyn till dem så avstår jag att outa den.. Hoppas ni förstår.. Ds
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
För att få ihop det här............ är 77 RÄTT år för "Helig ande" att vara född på???
I så fall får jag inte ihop det... inte har du en lite unge född 77???
Nä..
Mi i Gävle
Men va härligt det låter! Såna historier gör att hoppet om den eviga kärleken får lite ved på brasan:-) Och även innan de blev tillsammans igen var de ju suveräna förebilder för hur man agerar mot och med varandra efter en skilsmässa. Heders!
Snacka om solskenshistoria. Det är ju så man vill att det ska vara, när man går skilda vägar.
All heder!
Hahha... Mia... Japp det är rätt år... Men han är ju inte så liten längre... Inte direkt så man "knör" ihop han i famnen.. Eller typ! ;-)
Han blir 31 nu om 3 veckor!
Pok
Mallaskitstorsonbralla
Mallanraringen jag tycker inte alls det är förvirrande...bara härlig läsning..lycklig läsning! Läsning vi alla behöver få ibland när livet känns nattsvart.. För livet kan ta andra vändningar och bli ljust igen. tack för din story! Kram du kloka kvinna.
Men Mallan - hur gammal är DU?!?!? Jag trodde du var nästanfyrtio. Då är ju en son på 30+ lite magstarkt....;-) Typ 7-årig morsa!!!!!
Det här blir ju bara bättre och bättre... Det är nog ett under som har skett.. På något sätt.. Mamma har slutat fylla år... Så nu är "ungjärpen" äldre än mig till och med! ;-)
Nixpix mina underbara bloggvänner... Jag är den som är född 60... Mittimellanjämt! Ni är bara för härliga!
Pok
Mallaskrattbralla
Så skönt - då är jag lugn;-)Detgickuppettljusförbittebus
Jag satt också med öppen mun och räknade på fingrarna. Vaddå? Född '63, son född fjorton år senare?! Ok. Helig ande känner jag till - och Maria var väl runt fjorton, femton år när hon födde Jesus - men det var ju för tvåtusen år sen. Det är andra tider nu!
Annars. Så fint du skriver om din familj i både detta och förra inlägget. Blev alldeles varm och glad och lycklig för din skull för den kärlek du beskriver är faktiskt få förunnat.
Vad är det sen att inte vakna varje dag på Strandvägen och ta mercan till jobbet två kvarter bort. Pengar är inte allt. Var det inte det du skrev för ett tag sen?
;)
Är på väg upp;) härligt du berättar ;)
*kram Monica
Skicka en kommentar