onsdag 3 september 2008

Vad säger ni...

Eller vad har ni för erfarenhet?

I dag är en skitdag...

ST ville inte åka till sin pappa idag... Hon hade ont i magen, huvet och mådde illa...

Jag sa för en gång skull: Jag ska se vad pappa säger... Men för mig får du gärna stanna..

Sms till exet... ST vill vara en dag extra med mig... Snälla låt henne få det!? Och smsa henne att det går bra och att ni ses i morgon... Låt henne bli bemött med respekt...

Till saken hör att jag har aldrig fått ha barnen extra. Däremot när barnen skall vara hos mig så får de åka till pappa när de vill. Att det inte sker så ofta kanske beror på att de vill inte. Men det har hänt.

Dessutom har jag alltid, enligt barnens önskemål sett till att både jular och födelsdagar delas med pappan, när barnen är hos mig. Är barnen med pappa får de absolut inte åka till mig. Är det jag som fyller år, får barnen inte ringa... On and on and on...

Senast när LT fyllde år så var det liv i luckan... LT skulle vara hos mig. Lt ville träffa sin pappa... Jag mailar och frågar om det går att ordna... Och det gick det... Men bara om han fick ha LT hela veckan, samt helgen... Njaeä sa jag... Du har ju bokat upp aktiviteter så att du redan haft barnen 3 helger på raken... Nu är det min tur på hennes födelsedag (inföll en lördag)... Kan vi inte dela så att hon sover hos dig och blir firad på morgonen hos dig, sen att hon kommer till mig och så firar hon här på kvällen? Nix... Att han bokat upp aktiviteter med barnen på mina helger, föll liksom i glömska där... Och återigen blev jag boven i dramat... LT kom hem till mig och sa att jag inte ville att pappa skulle få fira henne på hennes födelsedag!!?? Titta vad dum mamma är...

Det har alltså ALDRIG hänt att barnen får önska att vara mer med mig... Med en pappa som exet går så´nt fetbort... Det är liksom ingen idé... Han skulle ringa till soc/polisen och fan och hans mormor om vi ens försökte... Och efter det har vi föhållit oss... Att barnen har slutat att gråta fattar ni nog... Och jag är benhård... Med överlämningarna... Tills jag kommer hem och faller ihop som en trasa...

Denna gång tänkte jag... Men nog kommer det att funka nu... Nääee... I korta drag: Barnen skulle vara med honom, enligt hovrättens dom... Vad som skulle hända om vi inte följde det, stod inte... Men underförstått... Polisen får komma och hämta ST... ST 10,5 väldigt mogen tjej... Är för liten för att bestämma själv... När jag sa att då kan väl jag bestämma att hon denna enda gång får vara hos mig, en natt extra... Så är jag en skitkäring....

ST och jag har bestämt att bråk, fler polisingripanden vill vi inte ha/orkar vi inte med... Vi kan alla turer... Och vi kan alla efterspel... ST & lillasyster utsäts för big time hatprat om mig... Det är ju pappa ( snart 50 bast) rättighet... Så´nt kan vi också klara oss utan... Vi, både barnen och jag blir/är slitna...


Nu vill jag veta:

1, Hur tycker ni jag ska göra?... Det känns som om jag sviker mitt barn i hennes önskan om respekt och lyhördhet...

2, Är det någon som har erfarenhet av att skita i annat än barnets önskan... Vad händer då?
Kan det bli polisingripande mm om man har hovrättsdom?

3, Kan man bli anklagad/åtalad för att man förstör relationen mellan barn/fadern om man låter barnet bestämma någongång ibland?

Och jag vill nogsamt poängtera... Jag är mycket noga med att barnen ska var hos sin pappa för det allra mesta... Och jag är inte alls intresserad av att ändra varje gång... På det stora hela ska schemat fungera, som sagt är... Men barnen måste väl ibland kunna få vara mamma/pappasjuka utan att hela armen blir inkallad?

Eller är jag bara dum i huvudet, som vanligt??!

Pok

Mallakanskeblirfängsladavpolisensnartbralla

BloggRegistret.se
^

21 kommentarer:

pangis sa...

Du är långt ifrån dum i huvudet som ser till dina barns bästa. Vad som sker enligt dina frågor har jag ingen aning om. Jag önskar att jag visste och kunde råda dig... vad jag tror är väl att pappan säkert skulle skicka polisen på dom. Det jag skulle göra om jag vore dig och hade en hovrättsdom är att följa den till punkt och pricka men även se till att pappan följer den till punkt och pricka, dvs inga aktiviteter när det är dina helger samt förklara för barnen.. men jag vet att i ditt fall är det väl kanppast troligt..

Åhhh Mallan jag blir så ledsen för din och dina T´s skull, att han är en sån skit!

hoppas någon annan bloggis är klokare och mer insatt än jag..

Kram så att du orkar lite till!!!

pangis sa...

Btw Ring polisen och fråga vad som skulle hända

Dagens Eko sa...

Ksn du inte kontakta familjerätten i din stadsdel, eller vad dom nu heter och fråga om råd/få svar? För jag vet faktiskt inte hur man förhåller sig i sådana här situationer.
Men för mig så är det självklart att man ska försöka ordna det bästa för sina barn, speciellt när dom har egna önskemål. En dag mer eller mindre, din/min vecka, strunt samma - tycker jag iaf.
Hoppas det löser sig till det bästa.
Kram
Dagens Eko

Magnus sa...

Er kontakt verkar ju vara rätt inflammerad (minst sagt). Om det vore jag så skulle jag köra på det uppgjorda och ha så lite kontakt som möjligt exet som möjligt. I det här fallet så skulle jag helt enkelt köra över mina barn. Minst energispill på det sättet.

Anonym sa...

jag skulle följa papperna ,!
uff din stakkare dettar aldrig slut va??? Grrrrrr
Monicakanåkaspöaopphan..

Majsanochmalla sa...

Ni har helt rätt... Att hålla sig till Hovrättens utslag är nog det bästa... Liksom inget att diskutera.

Däremot så har jag nog svårt att motstå barnen när de vill till sin pappa men ska vara hos mig... Jag finner absolut ingen mening i att tvinga dem... Eller att jag ska göra övergrepp på både mig och barnen när det gäller att vara flexiel just för att visa barnen respekt. Magnus.. Du som jobbar med barn/är pedagog. Hur förklarar man även riktigt svåra saker för barn? Ska jag ta hjälp av skolpersonal tex?

Monca! Ja tack! ;-) Å nej.. Han har hållit på så här sen 2002..

Tack för era åsikter gullisar!

Pok

Mallatrorsomnibralla

Magnus sa...

Jag tror på ärlighet. Man behöver inte gå in på detaljer, men det är viktigt att man helt enkelt talar om hur landet ligger. Bara för att dom är barn ska man inte skärma av dom från den verklighet de faktiskt lever i. Det är tufft att vara förälder och i bland handlar faktiskt föräldraskapet om att bestämma över sina barns liv. Det ansvaret måste man ta, och inte låta det spilla över på sina barn. Det är lätt att man fastnar i björntjänster. Klart det skulle underlätta om ditt ex var mer man än vad han är. Det han gör är bara att underminerar sin egen föräldraroll. Det ska inte du behöva kompensera för.

Bitte sa...

Suck... som vanligt orkar jag inte läsa allt.... Men en sak har jag lärt mig: man fixar ALLT på papper - storhelger, semestrar mm mm. Ser till att det blir registrerat på familjerätten. Sen går man efter det till punkt och pricka. När man gjort det i några år kanske - KANSKE - man kan börja bli lite flexibel. Det är jobbigt när barnet längtar efter den andra föräldern och vill dit, men man för förklara och förklara och förklara. Undviker man att försöka göra avsteg från avtalet, så slipper man också (förhoppningsvis) bråka med exet. Och då sparar man en massa energi och slipper vara lessen och arg och allt möjligt.
Det fungerar givetvis inte för alla, men det fungerade i mitt fall.
(Ursäkta c-uppsatsen)

Anonym sa...

Är helt med på Magnus linje.
Vad beror det på att barnen inte vill åka till sin pappa?
ST och du har bestämt att bråk, fler polisingripande vill ni inte ha eller orkar med..Är hon med i dessa diskussioner??
// Lisa

Majsanochmalla sa...

Tack för svaret Magnus... Jag tycker mig ha lärt mig, över åren att ärlighet, uti från barnens ålder, frågor mm är det som gäller. Och att inte väja utan bara svara, men begränsa svaren.. till det barnen verkligen frågar, inget annat. Helt enkelt inte ge barnen mer info än de verkligen frågar efter. Och du har rätt.. Avtalen ska följas till punkt och pricka. Det är bara så jäkla svårt när ungarna grinar och är ledsna..

BitteBus.. hej raring.. efter några år!?!?..Jojo.. Så här har vi haft det sedan 2002.

Lisa... Näe mina barn är inte med i att "ta vuxenbeslut". Aldrig! Men ibland är situationerna (polisingripanden mm)sådana att de blir utsatta vare sig man vill det eller ej.. Och då krävs det att man, som vuxen även pratar om det. Att pappan kommer och bråkar hemma hos mig är ju inte riktigt mitt/barnens val. Icke dessto mindre blir ju de/jag involverade. Obs... Det har bara hänt när barnen ska vara hos mig.. Dvs ingen som helst anedning att "kriga" på min planhalva..

På det stora hela, har jag lärt mig över åren... Att hålla mig på min kant.. Sköta mina åligganden och följa avtal.. Men att använda sunda förnuftet.. Men ibland blir det bara för mycket.. Att år efter år lämna ledsna barn tär satans på föräldrarskapet... Men som vanligt! Man kan inte ändra andra människor. Bara ändra sitt egna förhållningssätt till dem... *suckar*

Tack iaf raringar

Pok

Mallafattarlägetbralla

bitte sa...

Malla, jag separerade -94. Det är först de senaste två (2) åren det varit HELT lugnt..... Under alla dessa år är det i stort sett bara det som reglerats i avtal som det INTE varit bråk om! Fy, jag blir trött bara jag tänker på det.

Majsanochmalla sa...

Bitte... Menar du allvar!?!? Det är ju helt jävla sjukt! Hur mår din tjej!?! Hur Mår du!? Hur har du hanterat när tonåringen kommer med massa egen vilja? Herre min get... Säger jag bara! ;-)

Pok

Mallablirtröttbarajagtänkerpåskitennivartibralla

bitte sa...

Japp. Tjejen är faktiskt ovanligt lyckad;-) Hon är klok, trygg och lugn. Har aldrig haft några stora problem med henne. Jag mår också bra, men visst har jag några sår kvar som ibland rivs upp.

Majsanochmalla sa...

Bitte...

Jag har också en så´n tjej... ST är precis den typen av brud.. Men LT!?! Ibland kan jag oroa ihjäl mig.

Och så är jag, såklart jävligt förbannad på att vi, vuxna inte ska kunna ge barnen en enkel, trygg och självklar uppväxt..

Jag håller med "DE"... En dag hit eller en dag dit... Vad spelar det för roll?!

Pok

Mallasatanssurpåkrångelbralla

Anonym sa...

Hej på dig!
Jag håller helt med de flesta!
Håll dig till papperen 100%, och se även till att X:et så får göra!!!!
Behöver du lediga dagar när du har barnen så ordnar du (om det går barnvakt)
MEN, att vara rak och tala om för barnen att "det är bestämt" så här.... det är det enklaste... Kanske jobbigt första gråtattacken, men sen.... då vet barnen det. Kommer inte alls att bli en massa längtan från barnen, det tror jag inte!

Benhårt!
Sätt ner foten!
Nog för att du sätter dina barn först och främst... men det kanske utnyttjas av nån som INTE gör det!!

MiaiGävlesomärsåkloksomfan!

bitte sa...

Jag måste bara tillägga att både jag och tjejens pappa alltid haft hennes bästa för våra ögon, även om stickor och strån rykt mellan oss. Förstår att situationen är annorlunda för dig, Malla, men det gör det bara ännu viktigare att hålla på det som avtalats. Ner på pilleduttnivå!

Majsanochmalla sa...

Kloka Mia´n där...

Så rätt så... Jag är en idiot som ens tror att det ska kunna förändras. Det här handlar ju inte om barnens väl och ve.. Barnen är bara exets "handeldvapen"...

Jag har alltid varit benhård.. sen 2002 att barnen inte har något val. Sagt är sagt! Men någongång.. Ibland vart sjätte år typ... Kan de väl få bestämma själva!? Men jag inser.. Precis som ni klokisar säger... Att avtal är det som får gälla...

Däremot så kommer jag ha assvårt att programmera om mig själv till att inte vara flexibel om barnen vill till sin pappa... Men å andra sidan.. det händer kanske 1 gång varannat år... Så vad är det att bråka om?

Och jag mår inte alls dåligt av att låta dem åka tidigre till honom... Tvärt om kan jag känna en stilla glädje i att barnen trots allt bråk han utsatt oss för.. Fortfarande känner att kärleken till honom finns... Även knasiga pappor är ju de enda papporna barnen har.

Jag vet inte om det är rätt eller fel.. Men jag har berättat för barnen om att "pappas" ilska är inte riktad mot dem.. Utan mot mig. Därför blir det konstigt ibland.

Jag vet inte hur mycket som gått in av det. Men jag tänker att barnens kärlek till sin pappa måste de få ha ifred... Och om inte pappan kan separera sina känslor för mig gentemot barnen.. Så måste jag vara dubbelt tydlig med att få barnen att fixa att se att deras kärlek till pappan är okej... Inte vet jag!? Svårt är det ibland!

Pok

Mallatackförattniorkarbollamedmigbralla

sofie sa...

Jag har ju ingen erfarenhet som förälder.Men skulle jag vara i din sits skulle jag nog höra med polisen vad som händer om du skulle göra som barnen vill att dom är hemma hos dig när dom inte vill till pappan,du kan ju även höra dig för med en advokat om han har rätten på sin sida om sina hot.Ta äveen kanske kontakt med bup ellr vad det heter.Men samtidigt kanske han ska få sin vilja igenom man vet ju inte om idioten går till tingsrätten och han ser till att barnen ska vara med.Det är nog väldigt svårt för ett barn o välja.

Majsanochmalla sa...

Bitte... Jag fattar att du haft det skittufft.. Men jag är uppriktigt glad att ni iaf kunnat enats i dotterns bästa.

Tyvärr... Mitt ex vill åt mig... Och i det trampar han gladeligen på oss alla. Så något samförstånd i barnens bästa finns inte. Eller så här.. Exet tycker alltid att "barnens bästa är" allt som är tvärtemot vad jag tycker. Ja.. Ja

Pok

Malladumhuvvebralla

Inna sa...

Familjerätten? Har de lyssnat på dina barn? De är så stora att man måste lyssna på dem. Och familjerätten står på barnens sida.

För allt det här med umgänge och skit handlar ju eg. om vad som är bäst för barnen. Inte en sk. pappa som ska hämnas!

Och Du är INTE dum i huvudet. Det vet du! Basta!!!!!! Du är den bästa mamma dina ungar kan ha!

pok

Inna sa...

Familjerätten? Har de lyssnat på dina barn? De är så stora att man måste lyssna på dem. Och familjerätten står på barnens sida.

För allt det här med umgänge och skit handlar ju eg. om vad som är bäst för barnen. Inte en sk. pappa som ska hämnas!

Och Du är INTE dum i huvudet. Det vet du! Basta!!!!!! Du är den bästa mamma dina ungar kan ha!

pok