tisdag 3 februari 2009

Åsa Vilbäck...

Jamen nu har kändiskåta läkaren Åsa Vilbäck uttalat sig igen...

Jag smäller av...

Alltså.. Redan när hon var RobinsonÅsa med hela folket tyckte jag bäst om när hon höll käften... Hon var som en jävla Carola fast på en öde ö... Jag gömde mig bakom en kudde varenda gång hon sa nå´tt.. Jävla meckensmecken!

Å sen då... När hon var färdig läkare... och jobbade å vårdcentral på Söder i STHLM... Ghhaa... Då var hon världsabäst igen. Och talade om att det inte var någon idé att heltidsarbetande 3 barnsmammor kom till henne för sjukskrivning... Åhhhnä.. Hade man varit så jävla dum att skaffa 3 barn fast man inte hade råd att gå ner i arbetstid så fick man skylla sig själv... Och det var ingen idé att de satt där, hos henne och grinade... Så´nt gick hon inte på! Precis som om man fattar innan vilket slit det är att ha 3 småungar och jobbar heltid.. Precis som om man har fattat att det är VAB varannan vecka.. precis som om man har fattat att man slits mellan barn och arbete... på ett sätt som man aldrig kunnat föreställa sig.. Är hon dum på riktigt eller?

Å så nu då... Nu är hon världsmästare på hur mammor, barn, socarbetare och rätten ska uppföra sig... Jamen så jävla bra då.. Men du lilla gumman... Harrú tänkt på en sak? Har du öht haft en nära relation med ett barn som ska flyttas som ett kolli mellan 2 föräldrar varannan vecka? Har du på nära håll varit med om barn som frågar sin mamma om hon inte längre vill vara med dem? Har du öht tänkt? Skulle inte tro det... För då hade du sett till barnen... Krävt att den, oavsett om det är mamma eller pappa, som haft huvudansvaret för barnen, i allt... Fick options att sköta invänjningen med varannanveckas boende så snart skilsmässan var ett faktum. Allt för att tillgodose barnens behov... INTE föräldrarnas!

Så länge det är ett faktum att mammorna än i dag tar huvudansvaret för barnen i det mesta, i äktenskapet... Så ska det vara ett faktum att mammorna har "förkörsrätt" i att föra barnens talan, vid en separation..Ingen jävla kund på jobbet skulle accptera att chefen var där varannan vecka... Ingen kräver det heller! Men Herre Gud/run... Det är väl skillnad, säger du..... Visst! Jag håller med.. Barnen är ju så mycket viktigare! Men det ger en tydligare bild av vad vi utsätter barnen för i vår iver att värna papporna... De stackars värnlösa små grabbarna... NOT!!

Papparollen inträder inte när man går skilda vägar... Ouuups liksom... Mamma och pappa blir man med tiden... Och den som ägnat mesta tiden åt barnen ska också få ha det i bagaget när separationen är ett faktum. Med en pappa som förstått, accepterat och vill förändra det kommer det sällan att bli några rättegångar med... Att våga se sitt barn, sitt barns behov och barnens längtan efter den andra föräldern är stort...

Att soc och rätter i Sverige ser mönstret hos pappor som vägrar se annat än sig själva i fokus.. Är bra... Det handlar om barnens bästa. .. Men det tycker tydligen inte Åsa Vilbäck... Pappornas bästa tycks hon ha för näsan..

Å för din information... Åsa Gåsa.. ALLA, barn, utan undantag, som jag känner som har skilda föräldrar.. Har velat bo på ETT ställe.. De som aldrig har fått göra det har flyttats fram och åter pga att föräldrarna velat ha det så... Inte sällan har föräldrarna tyckt det varit skönt de barnfria veckorna... Folk får göra recis som de vill.. Personligen har iaf inte jag skaffat barn för att missa halva deras uppväxttid... Men det är jag det.. Och jag har även andra bevekelsegrunder..

Hmmmm... Hur var det nu? Du hade inte barn va... Åsa?

Pok

Mallaharbottbarahospappabralla




BloggRegistret.se
^

3 kommentarer:

Pangbruden sa...

Mina barn vill och har hela tiden velat flytta fram och tillbaka. Men dom har flyttat mellan sitt barndomshus och farfars hus som mitt ex tog över. (Det har nog underlättat) Under en period har dottern bott lite längre hos mig, bla när hormonerna spelade allan med henne och det gick ut lite väl hårt över hennes far. Hade dom velat så hade dom fått bott på ett ställe och det har vi talat om för dom.. Men f.ö håller jag med dig.. Ibland ser man inte till barnens bästa utan till hur de vuxna tycker.. MEN har man inga barn att referera till ska man hålla käften.. För även om man har skillsmässobarn själv kan man inte uttala sig om andra unika vareleser..

Jaha där gick jag igång:-) POK

Garbo sa...

Fy fan va bra rutet!
Det e ju faktiskt som så att man måste kanske ha vart i detta för att kunna uttala sig och Åsa kanske har en helt annan åsikt den dagen hon har barn och ev skiljer sig från en man som kanske inte var den hon en gång trodde...

Som vuxen är det jävligt lätt att bli blind av alla känslor som dyker upp vid en skilsmässa för man skiljer sig av så m¨ånga olika anledningar som det finns män i världen.

Jag vet bara att det jag gick igenom var definitivt inte lätt då jag satte grabbens bästa i centrum,jag slogs inte emot hans pappa för han slogs så bra emot mig så det fick räcka o bli över,mot son har han vart bra och det är ju det som är huvudsaken,sen att jag fått kämpa med avstånd och längtan det är ju min bit som jag som vuxen måste lära mig hantera.

Jag önskar att flera vuxna kunde lyssna på vad deras barn vill!
För jag tror oxå att inga barn vill bli varannanveckas boende och jag minns vad min son sa till mig för ett antal år sedan att han valde att bo m pappa för att han va ensam och att jag hade ju min man o djuren så mig var det mindre synd om så att säga ;)
Jag blev ledssen då jag hörde detta men jag vet oxå att han valde det invanda det han var van med,sin miljö han var ju uppvuxen o född där,så man kanske måste lyssna lite mera på sina ungar vara dom mera tillmötes ang deras önskemål,som vuxen stå tillbaka för det handlar alltid om barnen till syvende o sist även om det blir i negativ riktning som tyvärr dom flesta utgångarna blir.

Skulle kunna skriva spaltmeter efter spaltmeter i detta ämne men jag låter nu andra ta över...

/Kram o krya på dig

ullisen sa...

det är bra när såna här uttalar sig tycker jag. funkar fint som idiotreferens i ämnet liksom. visar på orimligheten i att inte hantera varje fall individuellt. i den mån det går.