Majsan och Malla är Desperatenotwives

Det var en gång en Fiat, Skoda och en Ferrari.

Föraren i denna saga hade en Fiat i många år, men den var det bara en massa fel på, så under tiden så provåkte han en massa andra bilmodeller, enligt Fiaten som kände sig oduglig, med all rätt kan man tänka.

Fiaten hade funkat i många år, fast inte felfritt såklart, den hostade, behövde massor av olja för att köra runt maskineriet men så är det ju med bilar av dålig kvalitet och äldre årsmodell.

En dag så stod hon där, Ferrarin, med sin blänkande lack, spinnande motor och inbjudande läderklädsel. Att det sedan fanns 12 cylindrar att tända på var ju inget hinder för den forne Fiat fantasten.

Han varvade lite mellan Fiaten och Ferrarin. Fiaten hade ju tjänat honom i många år och att skrota direkt var ju lite taskigt. Ferrarin tyckte att skynda långsamt med den gamla Fiaten eftersom många förare bytt upp sig förut, så visste hon hur dom begagnade bilarna kände sig.

Ferrarin visste sitt värde och så spann hon med motorn till förarens glädje och vällust. Visst var hon lite dyrare i drift Ferrarin, men det vet ju alla att kvalitet har sitt pris och varje gång föraren gled fram på gatorna så tittade folk och njöt av att vila ögonen på den blänkande karossen. Föraren njöt av varje sekund med sin sportbil.

Den gamla Fiaten försökte ihärdigt hosta igång motorn utan att lyckas, oljan i motorn hade sinat för länge sedan, lacken matt och delvis rostig. Ett tragiskt slut för en bil som föraren en gång handplockat bland andra modeller. Fiatens gamla kasettspelare hoppade igång vid varje försök att starta motorn för att behaga sin gamle förare och ur dom gamla högtalarna sprakade det: Everything has a beginning, everything comes to an end.....

Förarn och Ferrarin hade en lovestory, inte brydde sig föraren om den gamla Fiaten.

Men en dag när föraren var ute och strosade på gatorna så vinglade en krockskadad Skoda fram och stannade framför föraren. Skodan sa: jag har sett hur du tar hand om din Ferrari, jag vill oxå ha en förare som du, snälla kör mig! Få mig att känna mig som en Ferrari och så blinkade hon med helljusen om än lite trasiga.

Skoda har ju som dom flesta av oss vet inte det bästa ryktet, en bil man köper när man inte har råd med något annat. En budgetbil helt enkelt som försöker sälja sig genom att påtala kvalitet som inte existerar.

Föraren provkörde Skodan men väghållningen i Skodan gick inte att jämnföra med hans älskade Ferrari, motorn var inte heller i toppskick. Falsk marknadsföring blev föraren varse om och han parkerade den krockskadade Skodan där den hörde hemma.

Fiaten tyckte bättre om att föraren körde Skoda, för det fick ju den gamla Fiaten att känna sig lite bättre och mindre rostig, rentav hade lacken börjat skina lite igen.....?

Men en god bilförare vet att välja sitt märke, så han njöt av att hoppa in i sin Ferarri. Han smekte växelspaken, Sand and Sky dunkade ur Nakamichi systemet, tryckte ner kopplingen och rivstartade. 0-100 på 1 sekund, det finns ingen bil som slår Ferrarin, tänkte föraren och funderade på vart han skulle ta sin Ferrari. På tu man hand tänkte han sig bort till gatorna i Barcelona, Milano, Monaco för härlig bilkörning. Att ha en Ferrari var som att köra på Autobahn mest hela tiden, shit va skönt!

Ferrarin älskade hur föraren körde henne, hur han smorde, tvättade, underhöll och inte minst lusten i förarens ögon när Ferrarin spann som en hel Jaguar.

MajsanFerraripajsarn