Majsan och Malla är Desperatenotwives

När jag var som minst och ynkligast.. = Ingen kinaresa.. Så hade vi ju utvecklingssamtalen på skolan...

Att ha en unge som ST är räkmacka de lux! Handpillade räkor och hemmagjord majonäs!

Läraren berättade om att han setat i lärarummet och rättat ST första uppsats (engelska), för terminen och börjat gråta för att storyn var så gripande.. Så hade han visa den för en annan lärare som direkt hade frågat om det var ST som var författaren... Bäst i test eleven typ.. Jag är övermäkta stolt.. Men inte så förvånad... Ungen läser, skriver och ritar som värsta vuxen.. Alltid någon bok, penna, eller mangaprojekt på G...

Å så då till LT.... Ungen som är "kantstött"... Och nu, detta läsår begåvats med en underbar lärare (Mrs B).. (i vår skola byter de lärare varje läsår) Men också en väldigt speciell lärare.. Jag känner henne väl, storasyster har ju gått i hennes klass... Ungar som inte "faller inom hennes ramar" har det inte alltid så lätt.. Med min LT så hade det nog kunnat bli "lite vad som"...

Lite förvarningar om hur det gått hade jag redan fått på "specialmötet i september, som vi har för avstämningar runt LT´s egna speciell behov..... När Mrs B... Satte armbågen i min bilring och sa på klockren indiskengelska.. Ohhh... Malla You know me! I don´t like Montessori.. It´s shit! You know me Malla! Blev jag lugn och förvissad om att det arbete jag lägger ner hemma märks även i skolan! Bra.... LT behöver oss alla vuxna..

Å så tillbaka till developmentday...

Mrs B: På indiskengelska.. LT är bäst i hela klassen! Kanske bäst av alla mina elever någonsin!

M: Oj.. Kan vi få se hennes worksheets, prov, böcker mm.. *tårar i ögonen*...

Sen gick vi igenom alla böcker, ämne för ämne... Det var stjärnor, hjärtan och exellentmarkeringar på varje sida. Då grät jag på riktigt... Av stolthet, av lättnad och ren och skär trötthet på att alltid vara LT´s stridanden mamma...

Vi kollade allt, vi pratade om hur vi kan stötta LT fortsättningsvis... Och vi pratade om vikten av att alla vuxna fortsätter samarbeta runt LT...

När det var färdigt, innan vi gick så frågade Mrs B, exet om vad han tyckte... "Bara hon levererar så" Som om ungen vore en jävla maskin!?!?... Sa drygjävlatypen... Kräkspucko!

Sen satt exet och dividerare om hur överraskade de var för Lt´s resultat.... Å så frågade de mig!?! Är inte du överraskad Malla?

M: Näe.. Jag är inte ett dugg förvånad... Jag har sett LT´s begåvning från dag 1, likaså hennes extra behov, jag är glad och lycklig över ungen... Alltid!!! Men inte ett dugg förvånad.. LT är smartungen personifierad! Å det är fan rättvist! Mitt måndagsex ska fan inte ha mer hinder.. Nu ska hon räkmackesurfa! Jag med...

Vi kämpar med alla LT´s behov.. ungefär 2 timmar varje dag.. Det är läxor, matte, engelska, svenska, logopedtjafs, ögonjumpa mm...mm... Så att få höra att ungen är kanske Mrs B, bästa elev, någonsin.. Ger positiv energi... Jag orkar en bit till, Jag vågar se att jag gör helt rätt.. Och jag är en "här if rån och till månen" stolt LT mamma!

Avslutningsvis frågad vi LT.. Om hon förstod att vi pratade om henne och hur duktig vi tycker att hon är...

LT: Näe... Fål jag gå på Donken nu mamma?

M: Mmmm... Min skatt! Nu får du gå på "Donken".. (lite osäkert pga att barnen var hos pappsen).. Exet hakade på (tack där!)... Klart det blir "Donken" nu!

LT: Näe... Jag vill ha sushi!

Hej då mina kärlekar! Älskar er!

Pok


Mallakantstöttungebralla


^